Runt Malta-Johannas fontän i Falköping i Västergötland finns nu en utsmyckning signerad Anna Johansson på Vistaholms Byggnadshantverk. En smakfull kombination av gammalt och nytt med fokus på lokalt material och djupt hantverkskunnande. Här skriver Anna om historien bakom Malta-Johannas smycke.
Mitt på torget i Falköping står en fontän. Den byggdes år 1931 med lokal kalksten och är stadens mittpunkt. Den ritades av en för den tidens främsta arkitekter inom nyklassicism, Ivar Tengbom, som är uppväxt i Falköping. Skulptören Ansgar Almqvist formgav bronsstatyetten som sitter på krönet av fontänen. Detta la grunden till betydande kulturhistoriska värden utöver arkitektoniska, samhällshistoriska och identitetstarka värden för det lokala.
Planeringen av en omfattande torgomvandling tog fart år 2019. Gestaltning av en möbel i form av ett solfjäderformat trädäck, kallat ”smycket” runt fontänen, utfördes av Sydväst arkitektur och landskap med Falköpings kommun som beställare. Detta skulle ge fontänen en ny form och förstärka dess värden. När jag fick förfrågan gjorde vi en förprojektering. Jag ville samla alla och i februari 2023 hölls ett hantverkseminarium med alla hantverksgrenar, landskapsarkitekt och beställare. För mig är det viktigt att öka beställarkompetensen och att alla tar och ger, det är så vi når vårt gemensamma mål.
Byggnationen av smycket genomfördes av Vistaholms Byggnadshantverk i Floby med mig, Anna, som projektledare, tillsammans med lokala hantverkare jag handplockat. Precis som det lokala materialet av döda almar där jag mödosamt synade ut träden med de rätta ved- och virkesdimensionerna och kvalitéer att förädlas till trädäckets plank. Jag räknade bakåt utifrån arkitekternas ritning precis som ett rekonstruktionsarbete inom kulturvården och utgick från brösthöjder från 60 till 80 centimeter. 5 meter långa almstockar kördes till ett lokalt sågverk och sågades med hög precision. Varje planka är individuell med sina mått i längd och bredd och har en egen märkning där man kan följa dem från skogen till färdig förädlad planka på smycket. Underredet till almplanken är av kärnfuru och svensk linolja användes för att tryckimpregnera planken. Allt finns i ett protokoll som ligger till underlag för framtida skötsel av smycket.
Underhållsbarheten och enkelheten i ett komplext bygge som detta är viktig för att möbeln skall bestå. När jag fick förfrågan av arkitekterna att hitta lokalt material var det lika viktigt att hitta lokala hantverkare som matchade min ambitionsnivå och hade rätt attityd. Det vi skapar kommer bestå och man skall aldrig ångra ett kvalitativt utfört arbete. Vi valde bort skruv för smidd spik, för dess underhållsbarhet. 141 kopparplåtar omsluter möbeln och smyckar Malta-Johannas fontän och hedrar Tengboms och Almqvists arbete. Vi knyter an till de kulturhistoriska värdena och skapar nya för nästa generation.
Stora almar har varit ett givet inslag i Skaraborgs skogar. Ett kärt vårdträd vid gårdar, i staden inramar och pryder almen parker och alléer. Ett trädslag som nu försvinner på grund av almsjukan. Att använda alm är för många kanske ett ovanligt trädslag i detta sammanhang. Men inte historiskt sett, då såg man varje trädslag tydligt för sina egenskapers skull, även det vackra. Men för mig är det givet att hushålla och därmed utveckla hantverket precis som allmogens mångbrukare. Min uppväxt på gård är jag sprungen från och där har jag utvecklat en personlig och yrkesmässig värdegrund. Den landade i en skoglig etisk värdegrund som vi idag nu 2024 gör att vi stolt kan kalla Malta-Johannas smycke för hållbart byggande. Det står helt på egna ben.
Den 28 september 2024 invigdes smycket tillsammans med den övriga torgomvandlingen som blev stadens nya vardagsrum. ”Smycket” är en möbel som är till för att användas och åldras med värdighet. Allt förändringsarbete kantas och präglas av utmaningar, men det har alltid varit en stolthet under denna resa för mig att göra denna möbel till ett vackert smycke på hög hantverksnivå.
Som en enda enhet har nu smycket tillsammans med Ivar Tengboms fontän och Ansgar Almqvists skulptur Venus nyss uppstigen ur havet skapat den mittpunkt som påbörjades år 1931. En mittpunkt som i folkmun kallas Malta-Johanna.
Välkomna 15:e december (tredje advent) till Falköpings stora torg till Malta-Johannas smycke och möt mig. Kanske du vill ha med en rest från smycket i form av en skärbräda av alm med historien därtill?
FAKTA
Redan döda almar fälldes i 4 olika skogar i Skaraborg
180 plankor sågades till av de fällda almarna
1215 handsmidda spikar håller planken på plats
Trädäcket är 96 m2 stort
41 meter kopparplåt omsluter möbeln
Planken har impregnerats med svensk linolja
SKOGLIG ETIK Skogsekologen och mångbrukaren Ola Engelmark skriver i boken Skogen på andra sidan hyggena om begreppet skoglig etik:
”En skoglig etik kan fylla det tomrum som alltjämt finns i och mellan hållbarhetens tre delar, knyta dem samman till en gemensam kraft. Såväl ekologisk, ekonomisk som social hållbarhet behöver behandlas utifrån en pågående etisk reflektion.”
Foto (översikter torget och drönarfilm): Werner Nystrand/Sydväst arkitektur och landskap
Projektet Mångbrukets mångfald, finansierat av Postkodslotteriets stiftelse, har tagit fart. Flera aktiviteter är på gång för ett uthålligt mångbrukande av skogen med fokus på lönsamhet, klimatanpassning och kvalitet.
Efter en inledande fas i att hitta bästa vägarna till deltagare i projektet Mångbrukets mångfald har nu ett antal aktiviteter fått luft under vingarna. Projektet vänder sig i första hand till dem som verkar inom länen Sörmland, Östergötland och Örebro. De regionala skogsprogrammens nätverk har varit till god hjälp liksom Spillkråkorna och Hushållningssällskapet.
Längs Sörmlandsleden finns många smultronställen för besökare och vandrare. Två av deltagarna i de träffar projektet ordnat har verksamheter i mindre skala på platser med höga värden av biologi och själslig ro. Projektet bistår med den kunskap och erfarenhet som förhoppningsvis kan komma till glädje och nytta i dessas verksamheter.
I Örebro län har nätverket för länets kvinnliga skogsägare, Spillkråkorna, varit delaktiga i att skapa inspirationsträffar som sannolikt leder till fler initiativ.
Hur ett rationellt skogsbrukande kan förena lönsamhet, skogens klimatanpassning och ökad biologisk mångfald är temat för en kurs och träff i Björkvik, Södermanland den 9:e december. Träffen sker i ett samarrangemang med Regionala skogsprogrammet, som rattas av Agro Sörmland, samt Traktor och maskin i Björkvik och en lokal skogsägare. Peter Arne på Finnerödja skogstjänst är navet i programmet tillsammans med projektledarna Ellen Nystedt och Johan Litsmark. Dagen kommer att innehålla såväl teori som besök i skogen för att mer påtagligt kunna se hur ett förenande av nödvändiga nyttor kan ske. Platsantalet är begränsat till 25 deltagare och målsättningen är att utveckla innehållet i denna dag för att även kunna genomföras i Östergötland. Därutöver planeras för en praktisk dag ute i skogen som en förlängning på denna första dags program. Läs mer om kursen i Björkvik 9e december.
Det finns också möjlighet att delta i en studieresa till skogarna i trakterna av Lessebo, Kronobergs län. Resan sker i ett samarrangemang med Skogens kraft 2.0 och äger rum den 2:a december. Temat för dagen är kvalitetsvirke. Under en dag i fält kommer vi att få ta del av handfasta tips och råd direkt i skogen om hur träd danas för att kunna bli kvalitetsvirke. Fokus kommer att ligga på tall och i viss mån ek. Medverkar gör Dan Johansson, författare till boken Kvalitetsvirke, samt Thomas Thörnqvist, författare till boken Trä – virkeskvalitet förr och nu.
Utöver de aktiviteter som riktat sig direkt till deltagare har information om projektet spridits i olika forum och sammanhang. Det har skett på regionala skogsprogrammets träffar, Skogsmästarskolans avgångsklass i Skinnskatteberg med mera.
Här kan du ställa frågor om allt kring mångbruk och vår förening!