Dellenmodellen –En skogsägares tankar kring framtida
inriktning av skogsförvaltningen på privata
skogsfastigheter

En text av Björn Frostell, Professor Emeritus Industriell ekologi KTH, skogsägare och skogsförvaltare.

Vid funderingar är du välkommen att kontakta Björn via e-post: bjornfrostell@gmail.com

Här kan du ladda ned hela dokumentet som pdf-fil: Dellenmodellen_2026

Inledning och utgångspunkter

Jag som skriver detta är Björn Frostell. Den följande beskrivningen är ett utkast till utvecklingsplan för skogsförvaltningen på mina egna skogsfastigheter i Svågadalen, Hälsingland. Den sätts på pränt för att inspirera andra privata skogsägare och skogsförvaltare som liksom jag själv älskar skogen och funderar över dess
framtid i en tid då mörka moln på framtidens himmel – främst i form av en accelererande ekologisk kris – hopar sig. För mig själv har det blivit allt mer uppenbart att kompassriktningen för samhällsutvecklingen är oförenlig med en långsiktigt hållbar utveckling. Den avgörande bristen enligt min mening är ett för ensidigt fokus på människans
välbefinnande och därmed ett nonchalerande av andra former av liv på jorden. Vi ser vår omgivning som en oändlig brunn att ösa ur och tar för litet hänsyn till ekologiska fundamenta.

De viktigaste utgångspunkterna för Dellenmodellen är följande:

• En ekologisk grundsyn som jag utvecklat under mer än 50 års arbete med miljöfrågor och hållbar utveckling;
• Ett förhållningssätt till hållbar utveckling och ekonomi som gradvis utvecklats i yrkeslivet sedan ca 1990;
• Praktiska erfarenheter från nära 20 års skogsbruk och skogsförvaltning, påbörjad sommaren 2002. Det här har tillsammans med mitt yrke som forskare och professor i industriell ekologi lett till en ökande oro för att vi befinner oss i en accelererande
ekologisk kris, manifesterad i att människan varit så framgångsrik att hon nu tar för stor plats i det globala ekologiska systemet – biosfären.

En ekologisk grundsyn En ekologisk grundsyn innebär här

• en kunskap om och förståelse av hur de många olika former av liv – från minsta virus till oss människor – fungerar, enskilt och tillsammans, ytterst en kunskap om det totala
samspelet mellan olika former av liv grundad på observationer och fakta;
• en förståelse av att lokala ekosystem, t ex ett skogsområde, en sjö eller en havsvik såväl består av enskilda individer av en stor mängd olika arter och en helhet som innebär ett oerhört brett samspel mellan olika arter och olika individer – ett oerhört komplext system;
• en ödmjukhet inför denna oerhörda komplexitet som kännetecknar livet på jorden och som gör att full insikt om alla sammanhang sannolikt inte kan nås;
• en insikt om hur människan som en del i det globala ekosystemet påverkar balansen i systemet redan när hon (i) fäller det första bytet i skogen för att få mat, (ii) fångar den första fisken i floden, sjön eller havet, (iii) fäller det första trädet i skogen för att få ved till
värme eller material till ett hus, (iv) skapar den första åkern för att bli bofast och odla en del av sin föda och (v) bygger den första fabriken för att automatisera och rationalisera
framställningen av produkter för att utveckla nya funktioner i sin tillvaro;
• en förståelse för att människan måste överge sin nuvarande syn på hur
ekosystemfunktioner skall säkerställas och utvecklas – den som är enbart baserad på att människan bara behöver fundera på den bortre gränsen för vad naturen tål – de s.k. planetära, regionala och lokala gränserna för mänsklig aktivitet. Framtida strategier och planer måste baseras på en avvägning mellan den första gränsen (första fällda trädet, första nedlagda bytet, första fångade fisken, första anlagda åkern, första byggda fabriken)
och den bortre (planeten, regionen, det lokala ekosystemet);

• en insikt om att människan idag börjar bli sin egen värsta fiende ekologiskt sett – genom kunskapen om att hon och hennes husdjur utgör ca 96 % av alla högre djur på jorden;
• en insikt om att människan i sin erövrade dominans på jorden måste lära sig lyssna mer på de former av liv som inte kan föra sin egen talan.
Ett förhållningssätt till hållbar utveckling. Hållbar utveckling har blivit ett nyckelord i diskussionen om människans framtid på jorden. Över hela jorden bekänner sig politiker och andra ledare till begreppet. För att förtydliga vad begreppet innebär har hållbar utveckling delats in i tre olika delar:
• En ekologiskt hållbar utveckling
• En ekonomiskt hållbar utveckling
• En socialt hållbar utveckling. Den vanligaste illustrationen av hållbar utveckling visar tre lika stora och överlappande ringar (i ett s.k. Venn diagram; jfr Figur 1, bild b) och där den samlade hållbarheten anses finnas i en
överlappande del av de tre delområdena. Den här illustrationen likställer de tre delarna av hållbar utveckling och kommunicerar ingen prioritet mellan de tre.

En ekologisk grundsyn är inte förenligt med denna bild av hållbar utveckling utan lägger högsta prioritet på den ekologiska plattformen. Såvida inte en ekologiskt hållbar utveckling säkerställs, finns ingen social eller ekonomisk hållbarhet.

Den här nödvändiga utvecklingen mot en ekologisk grundsyn har illustrerats av Frostell (2013) och visas i Figur 1 i pdf-filen som kan laddas ned.

Figur 1. En illustration av en gradvis utveckling av begreppet hållbar

20 års praktiska erfarenheter av skogsbruk Fastigheten Brättingberg 3:2 inköptes i december 2001 och tillträddes den 1 juli 2002. Det är
en kombinerad jord- och skogsbruksfastighet omfattande totalt 137 ha, varav 100 ha skogsmark, nära 35 ha åkermark och ca 2 ha övrig mark. Fastighetens skogsskötsel var vid
tillträdet kraftigt eftersatt och hade i stora delar utvecklats fritt efter större avverkningar från 1980-talet och framåt. Fritt utvecklad lövskog hade i stort sett tagit över och lövandelen var vid tillfället ca 70 %. Boniteten på fastigheten är mycket hög för Norrland och även för Svågadalen, ca 7 m3 sk/ha*år.

Under åren sedan 2002 har ytterligare tillköp av mark skett – dels 2013 med nära 80 ha skog tillhörande Hedvigsfors Bruk och sedan fastigheten Tallbacken 1:10, som inköptes 2015 och som har 12 ha skog av en sammanlagd storlek om 24 ha.

Ingen i min släkt har tidigare sysslat med skogsbruk. Det blev därför nödvändigt att läsa på och gradvis lära sig. Detta skedde genom att läsa böcker, prenumerera på och läsa tidningar
om skogsbruk, samt samtal med grannar och representanter för skogsföretag (jfr litteraturlistan i slutet).

Den sammanhållande egna insatsen för skogen – i konkurrens med ett intensivt akademiskt liv i Stockholm – har varit 1-2 veckors skogsplantering under maj månad, kompletterad med röjning och administration (tillsammans ca 500 timmar per år). Planteringen har vanligen skett som hjälp-plantering genom (i) motormanuell markberedning (röjsåg) och (ii) plantering av täckrotsplantor med planteringsrör. I några fall har planteringsuppdrag upphandlats.

Sammanlagt har under 20 år ca 100000 plantor satts. Skogsbruket har i stort följt tillgängliga skogsbruksplaner för Brättingberg 3:2 (inklusive Hedvigsfors delar) och Tallbacken, vilket inneburit att i första hand gran och i andra hand tall (till en början en del Contorta) planterats.

Det tredje största trädslaget har utgjorts av sibirisk lärk. Några hundra plantor av Loppibjörk har även ingått i planteringen och under 2022 ca 500 Douglasgran.

Parallellt med plantering, har skogsskötseln inneburit slutavverkningar och gallringar. Dessa
har mestadels upphandlats av Holmen, som setts som en naturlig samarbetspartner i och med sin stora närvaro i norra Hälsingland. Uppdrag har även lagts ut på Mellanskog och Sveaskog, där Sveaskog under vintern 2022-2023 genomfört ett större uppdrag med ett första allvarligt
försök att implementera Dellenmodellen.

Vid utgången av 2022 hade skogsarbetet resulterat i en kraftig förändring av skogstillståndet
på familjen Frostells fastigheter. Den nuvarande trädslagsfördelningen är enligt uppdaterade värden från gällande skogsbruksplaner följande: gran 38 %, tall 34 %, björk 17 % och övrigt löv (mest asp och al) 11 %. Det totala skogsförrådet uppgår till drygt 20000 m3 sk.

De erfarenheter som vunnits hittills av skogsskötseln har mer än något annat inneburit ett allt ökande intresse för skogen som ekosystem och för skogens funktioner i ett bredare sammanhang. Detta har varit livsomvandlande på ett mycket positivt sätt. Det har även varit
mycket lärorikt och givande att möta olika människor som arbetar med skog – att höra dem prata om skog, utbyta tankar om skog och tillsammans diskutera hur skogen skall förvaltas
och utvecklas.

Likväl har det gradvis vuxit fram en ökande frustration över hur det nuvarande skogsbruket bedrivs. Dessa erfarenheter kan sammanfattas i följande punkter:

• De avvägningar som enligt den lagliga grundprincipen i 1993 års skogsbrukslag – att väga
miljövärden lika högt som ekonomiska värden – innehålls inte alls, vare sig i planering eller genomförande av skogsbruksåtgärder. I praktiken uppfattar jag att skogsindustrin är
intresserad av gran, tall och björk (i flaggstångsform och helst utan grenar) och ser alla övriga ca 1 miljon organismer i skogsekosystemet som något man inte nämnvärt behöver
bry sig om;
• När en slutavverkning har skett enligt nuvarande huvudprincip – trakthyggesbruk – ser det på många ställen för eländigt ut. Det går inte att ta sig fram på många ställen på grund av
kvarlämnade hyggesrester och under flera år är kalytan oanvändbar för människor och många andra organismer. Skogen är ett hem för så många fler organismer än de industriellt önskade träden. Vart tar alla djur, fåglar, insekter och andra småkryp vägen som var och är en del av skogsekosystemet där hygget tas upp? Vattencykeln störs i viktig grad (skogens funktion som vattenreservoar hämmas). Utlakning av organiskt material, kol och näringsämnen sker;
• Särskilt i kontakt med större bolag kommer man som mindre skogsägare på mellanhand avseende planering och prioritering. Detta resulterar i frustration, i snabba ryck, stress och
jäkt för entreprenörer mellan olika trakter och i slutänden förhastade beslut. Priset för de misstag som därmed begås, missförstånd mellan skogsägare och entreprenör, slarvigt
genomförda åtgärder, körskador mm betalas i slutänden av den mindre skogsägaren och allra mest av skogen själv;

• Den ekologiska kunskapen hos entreprenörer och skogsbolag är inte vad den borde vara. Om den förbättrades, skulle det bli betydligt enklare att skapa enighet kring hur skogen ska förvaltas.

Sammanfattningsvis finns idag en för snäv syn inom det etablerade skogsbruket om vad skogsförvaltning behöver vara för att säkerställa och utveckla livsnödvändiga ekosystemfunktioner i skogen. Idag är skogsbruket alldeles för mycket fokuserat på volymproduktion, enstaka trädslag och kortsiktiga ekonomiska intressen.

Det här kan uppfattas som hårda ord och en sågning av nuvarande etablerade rutiner för s.k. etablerat skogsbruk. Erfarenheterna från 20 års arbete och intresse för skog har emellertid
övertygat mig om att skogsindustrin har en hemläxa att göra och detta innebär att se den framtida skogen i ett mycket, mycket bredare perspektiv än bara som råvarukälla för sina industrier. Detta vill jag ska börja prägla mitt eget skogsbruk. I detta söker jag samarbete med andra privata skogsägare och alla som känner på samma sätt och har liknande erfarenheter.

Skog, skogsförvaltning och trädodling – om ordval och nomenklatur
Skogsdefinitioner:

Mot bakgrund av ovanstående utgångspunkter och erfarenheter vill jag slå ett slag för en
modifierad nomenklatur inom det som i allmänt tal benämns skogsbruk. En första
grundläggande fråga är den om vad en skog egentligen är. Slår man upp olika definitioner av skog kan man få många olika svar. I en svensk kontext är det kanske viktigt att se hur Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin ser på vad en skog är. Deras skrift Skogliga begrepp och definitioner – skogens alla siffror (KSLA 2019) använder sig av FAOs definition som på engelska lyder enligt följande:
“Land spanning more than 0.5 hectares with trees higher than 5 meters and a canopy cover of more than 10 percent, or trees able to reach these thresholds in situ. It does not include land that is predominantly under agricultural or urban land use” (jfr FAO 2020).

Det är för en ekologiskt intresserad ingenjör häpnadsväckande att världens kanske mest prestigefyllda organisation inom markanvändning fortfarande kan använda en så förenklad och ytlig definition av skog. Nästan lika häpnadsväckande är att Sveriges mest anrika kunskapsorganisation anammar denna definition som ledande begrepp för hur vi i Sverige ska betrakta vad en skog är. För en ekologiskt insatt person är det helt klart att den viktigaste delen av en skog är den del som finns under marken. Inte ett ord om detta i FAOs definition.

Om inte detta kommuniceras i definitionen, hur kan vi då ställa in vår intellektuella kompass i rätt riktning?
Andra mer populära definitioner av skog kan man finna i olika uppslagsverk och här följer några av dessa:
“A large area of land covered with trees and plants, usually larger than a wood, or the trees and plants themselves” (Cambridge Dictionary 2023).

“A dense growth of trees and underbrush covering a large tract” (Merriam-Webster 2023).
“A forest is a complex ecological system in which trees are the dominant life-form. A forest is nature’s most efficient ecosystem, with a high rate of photosynthesis affecting both plant and animal systems in a series of complex organic relationships. Forests can develop under various conditions, and the kind of soil, plant, and animal life differs according to the extremes of environmental influences” (Encyclopedia Britannica 2023).

”Vegetationstyp som får karaktär av de trädarter och andra vedartade växter som ingår i vegetationen (Nationalencyklopedin 2023).

Av de visade populära definitionerna ovan finner vi att endast Encyclopedia Britannica anammat vad jag skulle vilja kalla en ekologisk grundsyn i sin definition. Alla övriga tre definitioner har på liknande sätt som FAO och KSLA ytliga ”ovanmarksdefinitioner” som
säger ytterst litet om vad en skog är och framför allt om hur en skog fungerar.
I fortsättningen av denna skrift vill jag med begreppet skog förstå följande:
En skog är ett ytterst komplext ekologiskt system omfattande en markyta av minst 0,5 ha, innefattande ovanjordsformer som träd, buskar och markvegetation, samt ett omfattande
underjordiskt nätverk av olika livsformer och som kännetecknas av:
• Ett samspel mellan tusentals och ibland mer än en miljon olika arter av liv per hektar och där olika slag av träd utgör en dominerande del;
• Ett samspel som tar hundratals år för att uppnå en balans mellan olika livsformer efter en dominerande störning, t ex en total avverkning av samtliga träd;
• Ett samspel som vi endast har en mycket begränsad kunskap om idag.
Med denna förståelse av vad en skog är, menar jag att vi människor behöver radikalt förändra vårt sätt att betrakta skogen, framför allt hur vi skall utnyttja skogen för vårt gemensamma
välbefinnande. Det behöver inte alls innebära att sluta utnyttja skogen för våra behov, men att förstå förutsättningarna bättre hur den kan och skall utnyttjas. Skogsförvaltning och trädodling En omorienterad definition av vad en skog är kommer med automatik att kräva ett annat
ordval för andra skogen tillhörande begrepp. Det blir för mig omöjligt att använda begreppet skogsbruk, eftersom dagens (svenska) skogsbruk enligt ovan inte innefattar vad en skog egentligen är. Det är att odla och skörda träd och inte skogsbruk. Ett sätt att komma runt detta är att prata om skogsmarksbruk – men då blir denna aktivitet per definition bortkopplad från vad en skog är och bortkopplad från begreppet skogsbruk. Istället menar jag att den rätta benämningen på dagens svenska skogsbruk är trädodling. Istället vill jag använda benämningen skogsförvaltning (eng. forest governance) för det jag
vill utöva på mina skogsmarker. Denna term indikerar att det är ett skogskapital som skall förvaltas, ett naturkapital som har såväl ekologiska, ekonomiska som sociala värden. Väl
förvaltat kan detta naturkapital generera många olika sorters värden – t ex finansiellt kapital i form av pengar, men även flera andra sorters kapital som ekosystemtjänster, biologisk
mångfald och välbefinnande. Genom att utnyttja begreppet skogsförvaltning för de mänskliga aktiviteter som syftar till att förvalta skogskapitalet och begreppet trädodling för det skogsindustrin strävar efter fås en
tydlig gränsdragning i vår begreppsvärld och som tydligt markerar att skogsindustrins ambition är en del i det som måste prägla den framtida skötseln av skogen. I denna framtidsvision måste ingå att ta till vara de framsteg som skogsindustrin stått för i fråga om den delen av skogsförvaltningen som främst syftar till att generera pengar. Framsynta markägare kan emellertid inte enligt min mening begränsa sig till enbart trädodling på det sätt som skogsindustrin pläderar för att vi ska göra.

Metoder för hyggesfri skogsförvaltning – Kontinuitetsskogsbruk

Kontinuitetsskogsbruk är en benämning på ett sätt att bruka skogsmark. Här är målet att det
alltid ska stå skog på skogsmarken och att man gradvis glesar ut trädbeståndet, samtidigt som skogen förnyas genom självetablering, ofta kompletterad med stödplantering. I vissa sammanhang ser man begreppet blädning användas eller det längre blädningsskogsbruk för
det som nu alltmer benämns kontinuitetsskogsbruk. En viktig distinktion jämfört med dagens
vokabulär är att vid kontinuitetsskogsbruk finns alltid skog på marken (det finns ett skogsekosystem om än i påverkad form) alternativt att upptagna kalytor minimeras och därför är det adekvat att prata om ett brukande av skogen. Här har jag mindre problem med att behålla benämningen skogsbruk, dels beroende på att det är svårt att hitta ett bra alternativt begrepp och dels eftersom här finns hela tiden skog på skogsmarken, sett i ett bredare perspektiv. Trots detta skulle jag gärna använda begreppet kontinuitetsförvaltning i analogi med huvudbegreppet skogsförvaltning.
I Tabell 1 har jag samlat information som beskriver en del egenskaper, som enligt Skogsstyrelsen (2023) karakteriserar kontinuitetsskogsbruk.
Tabell 1. Några former av kontinuitetsskogsbruk (jfr Skogsstyrelsen 2023).

Ett par viktiga begrepp som används inom traditionell skogsförvaltning är Naturvård skötsel och Naturvård orört.

Naturvård skötsel innebär att naturintressena (här de ekologiska
intressena) sätts i förgrunden. Man kan ta ut virke ur skogen, men det skall alltid finnas stående skog i olika åldrar. Man kan argumentera för att Naturvård skötsel ligger nära begreppet kontinuitetsskogsbruk och i min skrivning framöver kommer benämningen kontinuitetsskogsbruk att innefatta även Naturvård skötsel.
Naturvård orört har här behållits som benämning på sådan skogsmark där förvaltningen innebär att området står orört för fri utveckling.

Pollinationsytor

Ett nytt begrepp jag inför i mina tankar är pollinationsskog eller pollinationsytor. Detta är mindre delområden av skogsmarken, ofta i gränsområden till jordbruksmark, vägar eller bebyggelse och där det ekologiska syftet med förvaltningen är att skapa miljöer som stöder insektslivet. På dessa områden är skogen betydligt glesare – liknar närmast hagmark och här införs medvetet blommande träd, buskar och perenner. Trädslag som är intressanta för denna funktion är t ex sälg, lind, lönn och fågelbär. De här miljöerna har förutsättningar att öka
biodiversiteten och stödja livet såväl i trädgårdar, inom jordbruket som fågellivet i skogen.

Dellenmodellen

Den modell för nästa steg i privat skogsförvaltning som jag vill lansera med detta idéutkast har jag döpt till Dellenmodellen. Skälet till detta namn är att Dellendalen (Svågadalen) hjälpt
mig att para mina erfarenheter från miljö- och hållbarhetsforskning under 50 år med praktiska erfarenheter från skogsbruk i Dellenbygden. Ur denna samlade erfarenhet har en övertygelse
vuxit fram om hur man skulle kunna ta ett väsentligt steg framåt inom skogsförvaltning.

Grundelement

Dellenmodellen innefattar följande grundelement:
• En ekologisk grundsyn. Skogen är ett utomordentligt komplext ekosystem. Den består inte bara av olika träd, buskar, andra växter, djur, insekter, kryp och mikroorganismer utan även av ett samspel mellan alla dessa. För en inblick i skogens hemligheter se t ex boken Trädens hemliga liv (Peter Wohlleben) och inte minst Susanne Simards bok Allt jag lärt mig av träden (se under Litteratur). En ödmjukhet och acceptans av skogens hemligheter
måste prägla framtidens förvaltning av skogarna;
• En ökad förståelse och förbättrad värdering av de tjänster som skogsekosystemen tillhandahåller för den övriga ekosfären (människor, djur, växter, insekter, kryp);
• En ökad insikt och acceptans av att olika aktörer i samhället gör olika prioriteringar av hur skogsförvaltning skall utformas. Utifrån detta måste den framtida skogsförvaltningen utformas i dialog mellan olika intressenter;
• I ett första steg en anpassning av skogsförvaltningen till de ambitioner som uttrycks i den svenska skogsbrukslagen av 1993 om att värdera miljökrav i samma grad som ekonomiska krav.

Konkret inriktning av Dellenmodellens första steg.

I ett första steg inriktas Dellenmodellen mot följande omorientering av det nuvarande skogsbruket till följande huvudkarakteristika:
1. Trakthyggesbruket på en fastighet inskränks till högst 50 % av den produktiva skogsmarken. Denna del av marken får huvudsaklig ekonomisk prioritering och där bedrivs trädodling enigt skogsindustrins trakthyggesmetod. Denna del av skogsmarken motsvaras av dagens klassning PG – Produktion med generell naturhänsyn. I denna del av brukandet skall även smärre s.k. mikromiljöer infogas. Med mikromiljö förstås en mindre yta av skogen typiskt 300-400 m2 per ha trakt som lämnas orörd som skyddsobjekt och gömslen för djur, fåglar, småkryp och annat.

2. Övrig produktiv skogsmark inriktas mot olika former av ökad ekologisk orientering (kontinuitetsförvaltning, Naturvård orört och pollinationsytor) med virkesuttag eller mot förvaltning som orörd mark. På denna del av skogsmarken gäller ekologiska prioriteringar som huvudmål. Särskilda lokala förhållanden styr de avvägningar som görs mellan Dellenmodellens inriktning och de nuvarande skötselbenämningarna
• K – Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn. PF enligt Skogsstyrelsen.
• NS – Naturvård skötsel. Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en aturvårdande skötsel.
• NO Naturvård orört. Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört. Med den ökade orienteringen mot en kontinuitetsförvaltning av skogen, är jag i nuläget av uppfattningen att den del som lämnas till helt fri utveckling (NO) kan hållas låg kanske 5 % och summan av NO, NS och pollinationsytor någonstans runt 10 %.
Denna modell för samlad skogsförvaltning innebär högre ekologiska ambitioner än nuvarande
skogsbruk, såväl vad avser praktisk inriktning av skötseln, som de krav som nuvarande hållbarhetscertifieringar innebär. Denna höjda ekologiska  ambition bör prövas under ganska lång tid (ett par tre skogsgenerationer) för att utröna dess konsekvenser för ekologi, sociala värden och ekonomi.

Förväntade konsekvenser av Dellenmodellen.

Vinster

Dellenmodellen innebär dels en betydligt ökad ekologisk ambition i förvaltningen av skogar, en ambition som förväntas resultera i betydande för att inte säga avgörande förbättringar av den långsiktiga förvaltningen av skogliga ekosystem. Följande konkreta vinster går redan nu att peka på:

• Den grundläggande ambition som uttrycks i den redan gällande skogsvårdslagen från 1993 kommer till ett väsentligt tydligare uttryck i den praktiska förvaltningen av skogliga ekosystem – miljömål (här = ekologiska mål) likställs mycket tydligare med ekonomiska mål;
• Skogens nettoinlagring av kol kommer att öka i den del som brukas med
kontinuitetsförvaltning, vilket ger ett omedelbart bidrag till att klara klimatutmaningarna. Det skogliga medelförrådet av skogsråvara kommer att öka från nuvarande 100-150 m3 sk/ha till kanske 150-200 m3 sk/ha inom ett par decennier;
• Skogsekosystemens samlade funktion – vattenhållande förmåga, minskat läckage av kol, närsalter, humus och andra ämnen, funktion som skydd och boplats för djur och fåglar i kalhyggesfasen – kommer att förbättras i betydande grad;
• Genom införandet av pollinationsytor kommer insektslivet, liksom artrikedom och pollinationstjänster att förbättras markant, till gagn för främst jordbruk och andra former av odling, samt inte minst fåglar i den samlade miljön;
• Med kontinuitetsförvaltning kommer behovet av modifierade metoder för virkesskörd och modifierade maskiner (mindre och lättare maskiner) att innebära fördelar för skogsekosystemens funktion;

• Skogarnas attraktionskraft som besöksmål och plats för rekreation och återhämtning kommer att förbättras i mycket stor utsträckning;

Förluster 

Den idag tydligaste identifierbara förlusten är ett kortsiktigt sämre ekonomiskt utbyte från virkesleveranser för skogsägaren. Detta beror dels på ett initialt minskat uttag av skog (skogen finns kvar i skogen och inte som pengar i plånboken), dels på att den skogliga uppfattningen är att kontinuerlig skogsförvaltning ger ett sämre ekonomiskt utbyte.

Med hänsyn tagen till att skogen har så många andra värden än som virkesleverantör är det inte alls givet att det långsiktiga ekonomiska utbytet behöver bli sämre.

Penningekonomisk värdering av ökad kolinlagring (som föreslagits av Naturvårdsverket) i förening med andra nya intäktskällor i skogen kan med stor sannolikhet komma att göra ökade ekologiska hänsyn lönsamma även i fråga om pengar.

Detta drivs bland annat på inom föreningen Skogens
Mångbruk.

Det finns flera goda skäl att anse att trakthyggesbruk är det mest rationella sättet att odla träd på (möjligheter till rationell markberedning och plantering, möjligheter till stordrift vid gallring och slutavverkning). I den ekonomi vi har idag förefaller detta högst rimligt jämfört med osäker naturlig föryngring, delvis oprövade metoder för rationell skörd i kontinuerliga bestånd). Flera källor har emellertid börjat ifrågasätta synsättet att kontinuerlig förvaltning av
skog och uttag av en mindre del mogna träd ger sämre ekonomiskt utbyte. De hävdar att det minskade planterings- och skötselbehovet och det högre pris som kan erhållas om skogen skördas i högre ålder och som värdefull timmerråvara kompenserar för det till synes mindre rationella brukandet av skogsmarken.

Nya möjligheter för skogsförvaltning och inte minst ökad kontinuitetsfövaltning?

En framtida möjlighet som borde upp på agendan är en skillnad i kolinlagring som sker i tätortskommuner och skogskommuner. En tätortsbo har bara några få träd som arbetar som klimatkompenserare för sig. En person boende i en glesbygdskommun kan ha 100-1000 gånger högre kolinlagring per år än en tätortsbo.

Hur mycket är detta värt i en värld som måste lösa klimat- och ekologiu-tmaningarna? Vid en övergång till ökad kontinuitetsförvaltning kommer det stående skogsförrådet att öka i väsentlig grad och bidra till att lösa klimatproblemen. Denna tjänst har ett mycket konkret och därmed ekonomiskt värde för samhället och borde uppmärksammas i debatten och i politiska beslut.

Referenser

FAO (2020) Terms and Definitions. Forest Resources Assessment Working Paper 188. Food
and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), Rome 2020.
Frostell, B., (2013) Life Cycle Thinking for improved resource management: LCA or?,
In J. Kauffman, K.-M. Lee (eds.), Handbook of Sustainable Engineering, pp. 837-857,
Springer: Dordrecht.
KSLA (2019) Skogliga begrepp och definitioner – skogens alla siffror, Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademiens TIDSKRIFT nr 7 2019, Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademien, Stockholm.
Skogsstyrelsen (2023) Metoder för hyggesfritt skogsbruk,
https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din-skog/hyggesfrittskogsbruk/
metoder-for-hyggesfritt-skogsbruk/.
Litteratur
Det finns hur mycket som helst att läsa om skog och skogsförvaltning. Några av de tidigare jag läste finns
uppräknade här med författare i alfabetisk ordning:
Almered Olsson, G., Bladh, G., Månsson, B., Nyberg, L. (Red.) (2004) Inte bara träd – hållbart mångbruk av
skogslandskapet, Carlssons bokförlag.
Enander, K.-G. (2007) Skogsbruk på samhällets villkor, Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år, Sveriges
Lantbruksuniversitet (SLU).
Fiskeriverket Kälarne (1999) Fiske, skogsbruk och vattendrag – nyttjande i ett uthålligt perspektiv, erfarenheter
från forskning i Ammeråns dalgång, red. Ingemar Näslund, Fiskeriverkets försöksstation i Kälarne.
Hill, Ö., Töve, J. (2003) Kunskap om skogens historia, Stiftelsen Skogssällskapet.
Dellenmodellen V3 – 2023-06-20
12
Håkansson, M., Larsson, M. (1998) Skogsbrukets ekonomi, LTs förlag.
Naturskyddsföreningen (1992) Levande skog – skogsbruket och den biologiska mångfalden,
Naturskyddsföreningen Stockholm.
Skogsstyrelsen (1996) Grundbok för skogsbrukare, Skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen (2001) Skogsvårdslagen – Handbok. Skogsstyrelsen.
Jäghagen, K., Sandström, J. (1994) Alla tiders skog – skogsskötsel för mångfald, Skogsägarnas riksförbund.
SLU (1992) Vår skog – vägvalet, (Elmberg, J., Bäckström, P-O., Lestander, T redaktörer), LTs förlag
Stockholm.
Nitzelius, T., Vedel, H. (2000) Skogens träd och buskar, Bokförlaget Prisma, 8 upplagan.
Andra böcker om skog, skogars funktion och skogsförvaltning som under de senaste åren fängslat mig inkluderar
följande:
Engelmark, O. (2018) En skog av möjligheter, Carlssons bokförlag.
Engelmark, O. (2020) Skogen på andra sidan hyggena, Carlssons bokförlag.
Karlsson, M. (2017) Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, Ljungbergs tryckeri Klippan och författaren.
Röstlund, L (2022) Skogslandet – en granskning, bokförlaget Forum.
Simard, S. (2022) Allt jag lärt mig av träden, Natur och Kultur.
Wohlleben, P. (2017) Trädens hemliga liv, Norstedts förlag.
Wohlleben, P. (2018) Skogen – en bruksanvisning, Norstedts förlag.