Hjulsjömodellen – fler handlingsvägar genom kunskap i fält

Ett praktiskt arbetssätt där skogsägare, skogsentreprenör och naturvårdskunnig tar hjälp av varandra för att planera virkesuttag och platsanpassad hänsyn för naturvärden, hänsynskrävande arter och skogsägarens personliga målbilder.
I Hjulsjö valde tre parter att mötas i skogen innan besluten var låsta. Genom att väga samman skogsägarens mål, entreprenörens praktiska kunnande och kunskap om områdets naturvärden och arters ekologi kunde ett virkesuttag genomföras samtidigt som hänsynen anpassades till platsen och de arter som finns där. Det är detta arbetssätt vi kallar Hjulsjömodellen.

Tre perspektiv i samma bestånd

Skogsbruk innebär ofta att flera mål och behov behöver hanteras samtidigt. Skogsägaren behöver kunna bruka sin skog och få ekonomi i sitt ägande. Entreprenören behöver tydliga och genomförbara förutsättningar för sitt arbete. Samtidigt behöver kända naturvärden och hänsynskrävande arter hanteras med relevant kunskap.

I Hjulsjö träffades:

• en privat skogsägare med egna mål för sin skog
• Sebastian och Peter från Finnerödja Skogstjänst, skogsentreprenör och engagerade i Föreningen Skogens mångbruk
• Sebastian Kirppu, skogsbiolog och naturvärdesinventerare

Det centrala är inte bara vilka de är, utan vad de gjorde tillsammans.

De möttes i fält i ett tidigt skede, tittade på samma bestånd och delade sina kunskaper och perspektiv. Därefter planerade de gemensamt hur virkesuttag och naturvårdshänsyn kunde kombineras på just den här platsen.

Från dialog till genomfört arbete

Hjulsjömodellen bygger på att berörda parter möts innan en åtgärd är färdigplanerad och positionerna riskerar att låsas. Dialogen sker ute i skogen, där förutsättningarna går att se, diskutera och förstå tillsammans.
Arbetssättet omfattar:

• tidig dialog mellan skogsägare, entreprenör och naturvårdskunnig
• gemensam genomgång av beståndet
• tydliggörande av skogsägarens mål och ekonomiska förutsättningar
• kunskapsdelning om kända naturvärden och hänsynskrävande arter
• gemensam planering av virkesuttag och platsanpassad hänsyn
• praktiskt genomförande och gemensam uppföljning

I Hjulsjö genomfördes virkesuttaget, virket avräknades och skogsägaren fick betalt. Kunskapen om områdets höga naturvärden påverkade samtidigt hur arbetet planerades och utfördes.
Ekologiska och ekonomiska värden hanterades alltså parallellt – i en gemensam och praktiskt genomförbar process.

Skogsdialog och gemensam uppföljning

Den 25 maj 2026 återvände de tre parterna till platsen för att tillsammans se och reflektera över resultatet. Under en exkursion och ett efterföljande panelsamtal fick deltagarna ta del av både den genomförda åtgärden och processen bakom besluten.
Föreningen Skogens mångbruk faciliterade dagen och skapade ett strukturerat forum för erfarenhetsutbyte. Föreningens ordförande Ellen Nystedt medverkade och samtalet leddes av Johan Litsmark, rådgivare och tidigare naturskadespecialist på Länsförsäkringar.
Bland deltagarna fanns även representanter för Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Artdatabanken samt forskaren Pär Angelstam, skogsägaren och företagaren Leif Öster, lokala skogsägare och flera andra aktörer med erfarenhet av skogsbruk, naturvård, rådgivning och landsbygdsutveckling.
Samtalen kretsade kring fyra frågor:

• Vad händer med ekonomin?
• Vad händer med ekologin?
• Vad händer med risken?
• Kan arbetssättet ge fler privata skogsägare möjlighet att bedriva ett långsiktigt bärkraftigt skogsbruk?

Affärsmässiga kunskapsmöten

Att arbetssättet är affärsmässigt innebär att dialogen ska leda till beslut som går att genomföra, kostnadsberäkna och följa upp.
För skogsägaren kan det ge ett bättre beslutsunderlag, fler möjliga handlingsvägar och fortsatt rådighet över skogen. För entreprenören skapar det möjlighet att komma in tidigt, förstå platsens särskilda förutsättningar och bidra med sin praktiska kompetens. För naturvården innebär det att kunskap om arter och livsmiljöer kan omsättas i konkret hänsyn.
Målkonflikterna försvinner inte. Men när parterna möts tidigt och arbetar utifrån samma plats och samma kunskapsunderlag ökar möjligheten att hitta lösningar som är både praktiskt genomförbara och möjliga att acceptera.

En modell att utveckla vidare

Hjulsjömodellen är inte en färdig standardlösning för alla skogar. Det är ett genomfört exempel som visar att tidig dialog och gemensam kunskapsuppbyggnad kan öppna fler handlingsvägar än ett låst val mellan brukande och naturvård.
Arbetssättet är särskilt relevant i situationer där:

• skogsägaren vill ta ansvar men samtidigt behålla sin rådighet
• det finns kända eller misstänkta höga naturvärden
• skogsägare och entreprenörer behöver mer kunskapsstöd
• hänsynen behöver anpassas till platsens faktiska förutsättningar
• flera mål behöver hanteras inom samma bestånd
• konflikter kan förebyggas genom tidigare samtal

Dialogen ersätter inte lagkrav, myndighetsbedömningar eller formellt skydd där sådant behövs. Den kan däremot komplettera formella processer och skapa bättre förutsättningar för välgrundade beslut.
Nästa steg är att undersöka hur Hjulsjömodellen kan prövas och vidareutvecklas i fler skogstyper, på fler platser och tillsammans med fler skogsägare och entreprenörer.
I minidokumentären får du följa återbesöket i Hjulsjö, möta de inblandade och höra deras egna reflektioner om arbetet, resultatet och vägen framåt.

För mer information, kontakta Föreningen Skogens mångbruk på info@skogensmangbruk.se.