Naturvårdsråd till skogsägare

Våra råd till natur- och klimatintresserade skogsägare

Under en tankesmedja i Ödeshög under sommaren 2020 tog vi fram ett antal råd som skogsägare bör ta del av. Här kan du läsa dem och några till.

Vill du kombinera kolinlagring, biologisk mångfald, rekreation och virkesproduktion?

Föreningen har på uppdrag av Eskilstuna kommun hösten 2023  gjort en utredning kring hur skogens olika värden kan identifieras samt hur skogsskötsel kan se uti olika bestånd när den ska gynna flera värden samtidigt. Läs hela rapporten  här: Så kan Eskilstunas skogar ge mer klimatnytta, biologisk mångfald och friluftsliv.

Välj skogsentreprenör med omsorg och ställ höga krav

Det finns ett ökande antal små och nytänkande skogsentreprenörer runt om i Sverige. Företag som blir att duktigare på att både planera och genomföra skogsskötselåtgärder som har mindre skadlig inverkan på befintliga naturvärden och att bevara både bundet kol och bidra till hög kolinlagring i samband med avverkningar. Så ställ höga krav, se till att åtgärder görs på det sätt du själv önskar. Flera kan visa på likvärdig eller bättre ekonomiska kalkyler jämfört med rationellt trakthyggesbruk. 

Sälj timmer via mindre företag

Sälj timmer via mindre företag som exempelvis Plockhugget ör att gynna mindre sågverk och för att se till att skogen som du brukar naturnära blir till mer långlivade virkesprodukter.

Främja naturlig föryngring i skogen

En stor del av de träd som finns i dagens fragmenterade skogslandskap är planterade. Skogsodling med förädlat plantmaterial av gran utgjorde 64 procent och av tall 98 procent (2018). Detta leder till att den lokala genetiska variationen i skogen utarmas. Genetisk variation är viktigt för att gynna den biologiska mångfalden. De träd som naturligt växer i skogen är genetiskt bättre anpassade till de rådande lokala klimat- och markförhållandena. Ett robust ekosystem återhämtar sig bättre från bränder, stormar, torka, insektsangrepp och annan påverkan än planterade trädbestånd.

Gynna lövträden och öka andelen blandskog

En stor del av dagens skogslandskap består av antingen tall eller gran – mer lövträd behövs i skogen. Blandskogar lagrar generellt mer kol och bistår med fler ekosystemtjänster än planterade barrbestånd. Blandskogar efterliknar också mer naturliga ekosystem vilka står emot klimatförändringarnas negativa effekter bättre. Barrträd är dessutom mörka och absorberar mer värme än lövträd; de har ett lägre albedo (reflektionsförmåga) än lövträd. Täta barrplantager reflekterar inte tillbaka lika mycket av den inkommande värmestrålningen till rymden som lövskogar – de har därmed en värmande effekt.

Kalavverka inte stora områden

Bruka skogen på olika sätt i olika områden. Ha ett öppet sinne och våga testa att naturnära och hyggesfria skötselåtgärder. Var noga med att lämna kvar rikligt med stående och liggande döda träd och levande grova träd. När du gör avverkningar så passa på att friställa och skapa solinstrålning på aspar, ekar och tallar. Gynna aspföryngringar och säkerställ att det är trädslag om passar för markerna som gror och tillåts bli stora träd. Exempelvis är ek och tall de mest torktåliga trädslag vi har och hög andel lövträd i barrblandskogar minskar risken att en vildbrand kan orsaka riktigt stora skador. Hög biologisk mångfald uppnås om skogen är varierad, bitvis gles och luckig, bitvis tätare, att det finns träd i alla åldrar, att det finns tillräckligt många grova träd för att både kunna ta ut timmer och lämna kvar många naturvårdsträd. Biologisk mångfald påverkas negativt av skogsgödsling.

Exakt hur träden avverkas eller hur många träd som tas vid samma tillfälle är inte lika viktigt som vilka träd som lämnas kvar och hur skogen ser ut efter ett virkesuttag. Alla skogar med höga naturvärden behöver bevaras som uppvuxna skogar för klimatets och den biologiska mångfaldens skull.

Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Ett kalhyggesfritt skogsbruk är mer skonsamt för den biologiska mångfalden och klimatet eftersom en mindre del av marken blottläggs i jämförelse med kalhyggesbruket och därmed avges mindre mängder växthusgaser.

Däm igen ett skogsdike

Enligt Jordbruksverket uppgår utsläppen av växthusgaser från dikade skogsmarker till ca 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ca 10 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. En effektiv metod att direkt minska utsläppen och mildra klimatpåverkan är att dämma igen skogsdiken med en fiberduk. Läs WWF:s handledning om hur man lägger igen diken här.

Återställ dikade våtmarker

Näringsrik, utdikad våtmark i Sverige släpper ut 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Det är nästan lika mycket som vägtrafiken årligen står för i Sverige (ca 17 miljoner ton). Däm upp diket med vatten för att minska nedbrytningen – lite lagom återvätning ger bäst klimatnytta så att marken är vattenmättad först 10 till 20 centimeter ner i marken. Då undviks stora metanemissioner och nedbrytning av torven blir minimal. Gynna gärna rörflen eller sälg.

Behöver du inte timmer idag? -Strunta i vad skogsbruksplan eller skogsinspektorn säger och låt skogen stå

Så länge skogen får stå kvar och inte drabbas av storm, bränder, torka, insekts- och svampangrepp fortsätter den att ta upp koldioxid och gör därigenom stor klimatnytta. Dessa områden ger också träden, växterna och djuren möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras.

Vill du behålla skog med höga naturvärden men få ersättning – Föreslå skydd av din skog

Föreslå skydd av din skog genom att göra en intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen – om din skog har höga naturvärden kan den skyddas som naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat.

Vi råder alla skogsägare att undvika…

• Kalavverkning på stora ytor
• Markberedning annat än punktvis
• Odling av förädlat plantmaterial
• Dikning och dikesrensning
• Konstgödsel
• Bekämpningsmedel
• Försäljning av virke till produktion av kortlivade skogsprodukter (t ex  papper) av virke med tillräcklig kvalitet för att bli timmer eller specialsortiment.