Naturvårdsråd till skogsägare

Naturvårdsråd till skogsägare

Våra bästa råd till alla skogsägare

Under en tankesmedja i Ödeshög under sommaren 2020 tog vi fram ett antal råd som alla skogsägare bör ta del av. Här kan du läsa dem.

Låt skogen stå

Lämna din skog för fri utveckling. Så länge skogen får stå kvar och inte drabbas av storm, bränder, torka, insekts- och svampangrepp fortsätter den att ta upp koldioxid och gör därigenom stor klimatnytta. Dessa områden ger också träden, växterna och djuren bäst möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras.

Föreslå skydd av din skog

Föreslå skydd av din skog genom att göra en intresseanmälan till Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen – om din skog har höga naturvärden kan den skyddas som naturvårdsavtal, biotopskydd eller naturreservat.

Främja naturlig föryngring i skogen

En stor del av de träd som finns i dagens fragmenterade skogslandskap är planterade. Skogsodling med förädlat plantmaterial av gran utgjorde 64 procent och av tall 98 procent (2018). Detta leder till att den lokala genetiska variationen i skogen utarmas. Genetisk variation är viktigt för att gynna den biologiska mångfalden. De träd som naturligt växer i skogen är genetiskt bättre anpassade till de rådande lokala klimat- och markförhållandena. Ett robust ekosystem återhämtar sig bättre från bränder, stormar, torka, insektsangrepp och annan påverkan än planterade trädbestånd.

Gynna lövträden och öka andelen blandskog

En stor del av dagens skogslandskap består av antingen tall eller gran – mer lövträd behövs i skogen. Blandskogar lagrar generellt mer kol och bistår med fler ekosystemtjänster än planterade barrbestånd. Blandskogar efterliknar också mer naturliga ekosystem vilka står emot klimatförändringarnas negativa effekter bättre. Barrträd är dessutom mörka och absorberar mer värme än lövträd; de har ett lägre albedo (reflektionsförmåga) än lövträd. Täta barrplantager reflekterar inte tillbaka lika mycket av den inkommande värmestrålningen till rymden som lövskogar – de har därmed en värmande effekt.

Kalavverka inte skogen

Bruka skogen med naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder. Detta bör endast ske i skogar utan höga naturvärden; alla skogar med höga naturvärden behöver skyddas för klimatets och den biologiska mångfaldens skull. Vid kalhuggning frigörs stora mängder växthusgaser till atmosfären. Ett kalhyggesfritt skogsbruk är mer skonsamt för den biologiska mångfalden och klimatet eftersom en mindre del av marken blottläggs i jämförelse med kalhyggesbruket och därmed avges mindre mängder växthusgaser.

Sälj timmer via mindre företag

Sälj timmer via mindre företag som exempelvis Plockhugget för att gynna mindre sågverk och för att se till att skogen som du brukar naturnära blir till mer långlivade virkesprodukter.

Däm igen ett skogsdike

Enligt Jordbruksverket uppgår utsläppen av växthusgaser från dikade skogsmarker till ca 5,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar ca 10 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. En effektiv metod att direkt minska utsläppen och mildra klimatpåverkan är att dämma igen skogsdiken med en fiberduk. Läs WWF:s handledning om hur man lägger igen diken här.

Återställ dikade våtmarker

Näringsrik, utdikad våtmark i Sverige släpper ut 16 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Det är nästan lika mycket som vägtrafiken årligen står för i Sverige (ca 17 miljoner ton). Däm upp diket med vatten för att minska nedbrytningen – lite lagom återvätning ger bäst klimatnytta så att marken är vattenmättad först 10 till 20 centimeter ner i marken. Då undviks stora metanemissioner och nedbrytning av torven blir minimal. Gynna gärna rörflen eller sälg.

Vi råder alla skogsägare att undvika…

  • Kalavverkning

  • Markberedning

  • Odling av förädlat plantmaterial

  • Dikning och dikesrensning

  • Konstgödsel

  • Bekämpningsmedel

  • Produktion av kortlivade skogsprodukter som papper.